Världsrekord
16 juni 1928

800 meter

2.20,4

Inga Gentzel 

Den 20-åriga Stockholmstjejen Inga Gentzel hade inte svårt att hitta motivation när hon den 16e juni 1928 gjorde sig redo för 800 meters loppet på Stadion. Hon var Sveriges första kvinnliga stjärna i friidrott men Sveriges Olympiska Kommitté, SOK, ville inte att hon senare under sommaren skulle ställa upp i OS i Amsterdam. SOK klargjorde att man inte under några omständigheter skulle betala resekostnaderna för Gentzel eller någon annan svensk kvinnlig friidrottare. Det var ännu i högsta grad männens värld. Den unga stjärnan tänkte att om hon gjorde ett riktigt bra lopp skulle kanske de höga herrarna ändra sin uppfattning. Tiden som Gentzel presterade på 800 meter var precis vad som behövdes för att lyfta frågan om kvinnligt deltagande i OS. Klockan stannade på världsrekordtiden  2.20,4! Det var det första världsrekordet i friidrott av en svenska.

Stockholms Dagblad startade en insamling bland läsarna för att bekosta de blågula friidrottstjejernas resa. Detta fick SOK att motvilligt ändra sig. Gentzel och fem andra kvinnliga friidrottare fick till slut ställa upp i de olympiska spelen. Tur var väl det, för den svenska 800 meters löparen erövrade en fin bronsmedalj. Lite smolk i glädjebägaren var att herrarna inom Internationella Olympiska Kommittén blev så upprörda att se uttröttade kvinnliga löparna passera mållinjen att  det dröjde till OS i Rom 1960 innan 800 meter åter var tillbaka på programmet. Det kvinnliga psyket och fysiken ansågs under många år inte klara längre sträckor!

Inga Gentzel blev under resten av sitt liv med jämna mellanrum uppmärksammad för sitt olympiska brons. Hon berättade alltid att hon hade hittat friidrotten av en slump. Hon hade ställt upp i en jippotävling på en basar som 18-åring och vunnit i överlägsen stil. Några veckor senare blev hon uttagen i en internationell stortävling och gjorde succé. Inga Gentzel blev en stjärna utan att ha tränat en dag i sitt liv. Det är sådana sagor som inte längre skrivs. 

Andra rekord

Hannes Kohlemainen

När Hannes Kohlemainen slog världsrekord på 5 000 meter i OS 1912 visste åskådarna att de hade bevittnat något som det skulle talas om i decennier framöver.

Paavo Nurmi

Paavo Nurmi

Nurmis järnhårda disciplin gjorde honom till 1920-talets löparkung.

Lasse Virén

Den finländske radiopolisen Lasse Virén stod på sensommaren 1972 på tröskeln till sitt globala genombrott som löpare.

Jim Thorpe

Amerikanen Jim Thorpe är en av den olympiska historiens största stjärnor. I OS i Stockholm 1912 vann han överlägset fem- och tiokampen på resultat som aldrig tidigare skådats.

Erik Lemming

Eric Lemming

Eric Lemming infriade högt ställda förväntningar i OS 1912 när han tog guld i spjutkastning, bästa hand.

Brandkårens IK

Ett ovanligt världsrekord slogs den 15 augusti 1941 på Stockholms Stadion. Brandkårens IK löpte 4 x 1 engelsk mil på 17.16,2.