Finnkampen 100 år
Under två septemberdagar 1925 samlades totalt drygt 23000 åskådare på idylliska Djurgårdens Idrottsplats, belägen alldeles i närheten av nuvarande Olympiastadion i Helsingfors. Landskamp mellan Sverige och Finland i friidrott. Finlands främste idrottsman genom tiderna, Paavo Nurmi stod på höjden av sin karriär. Nu anförde den niofaldige olympiamästaren de finska trupperna till en klar seger. Så tog den sin början det som kom att utvecklas till en tradition, en institution och något alldeles unikt. Fast inledningen var trevande. Enbart män och blott vart annat år. Känslorna svallade både på och utanför planen. Vassa armbågar, hård kamp, tveksamma domslut och hetlevrat även på läktarna. Efter 1931 års landskamp tog finska förbundets ordförande, republikens blivande president Urho Kekkonen till orda.
Det har uppstått så heta känslor så det kan skada våra relationer så nu gör vi en paus i landskampandet!
Så blev det och kamperna återupptogs först 1939. Sedan kom krigen, Vinterkriget, Fortsättningskriget och Lapplandskriget för våra hårt prövade finska vänner. Från 1945 återupptogs matcherna, fortfarande med blott två man från respektive land i varje gren. Men 1951 gjorde man det som gav nerv och spänning: nu blev det tre man i varje gren och 1953 var även kvinnorna välkomna – men inte på samma plats/tid som männen. Först 1964 var allt samordnat – fast kvinnorna fick vänta ända till 1984 med att det blev tre från respektive nation i varje gren.
Sedan trettiotalet år är Finnkampen den enda levande landskampen i hela världen. Andra strukturer på tävlingsprogrammet har uppstått, men Finnkampen lever kvar, unik i sin utformning. Fortfarande populär samlar den betydande mängder åskådare och tittarsiffrorna för TV är anmärkningsvärt höga i såväl Sverige som Finland.
Genom åren har Finland ett övertag på den manliga sidan medan Sverige oftast spelat första fiolen bland kvinnorna. Alltsedan Nurmis dagar har finska och svenska världsartister framträtt på tävlingsbanan, men det som allra mest fascinerar är ändå att det är andra och tredje idrottarna i respektive gren och lag som kan svara för överraskningen som ger de avgörande poängen. Att slå sin finländare – eller omvänt – och förvandla sjätteplatsen till en femte kan betyda att den lycklige kan bli dagens hjälte.
Finnkampen har utvecklats till en institution och flera andra idrotter har lånat varumärket Finnkampen. Det säger en del om tävlingens status och nu sekellånga historia.
