DN-galan 1972 bjöd på tävlingar under två dagar. Under första dagen hade publikfavoriten Ricky Bruch slagit till med ett väldigt diskuskast. Efter omfattande kontrollmätningar visade det sig vara en tangering av världsrekordet: 68,40. Dagen därpå hängde tunga, hotfulla moln vid horisonten oroväckande nära Stadion. Startfältet var tämligen magert. Förutom letten Jānis Lūsis var det bara två man ytterligare i spjuttävlingen – och de fick spela statisternas roll. OS-säsongen 1968 hade Lūsis noterat världsrekord med 91,98 och vunnit guld i Mexico. Rekordet hade han förlorad påföljande år till finländaren Jorma Kinnunen som kastade 92,70. Toppform hade Lūsis några dagar före DN-galan visat då han på Bislett i Oslo med marginal kastat över 90 meter. Men nu var det något av en kamp mot klockan. Uppvärmningen såg lovande ut – kasten som Lūsis gjorde visade harmoni och följsamhet. Men man såg med oro det annalkande ovädret. Skulle man hinna kasta innan det brakade loss? Så gick han ut på banan med sitt svensktillverkade spjut en prototyp av Sandvik Super Elite. Ansatsen visade upp driv i steget, följsam tillbakaföring av spjutet, snabb isättning av vänster fot och en enastående perfektion i utkastet. Träffen i spjutet var absolut ren och med en utgångshastighet på närmare 110 kilometer i timmen seglade spjutet genom luften och verkade aldrig vilja landa. Detta var ju på den tiden spjuten hade fått en optimalt aerodynamisk utformning som, med rätt teknik, fick redskapet att liksom segla på luften. Spetsen doppade knapp märkbart vid landningen, men precis så mycket som krävdes för att kastet skulle kunna godkännas och det var helt uppenbart att publiken hade fått uppleva något alldeles extra. Efter fullbordat mätning kom siffrorna 93,80 upp på den elektriska resultattavlan på innerplan – åter ett världsrekord i spjutkastning var satt på Stockholms Stadion! Jublet brakade loss men det gjorde också åsk- och regnvädret. Stadion fullkomligt dränktes i vatten och uteslöt fortsatt kastande på världsnivå. Lūsis gjorde pliktskyldigast ytterligare fyra kast men nu på betydligt måttligare nivå. Först i sista omgången kom han för andra gången i tävlingen över 80 meter, men vad gjorde väl det, han hade återtagit världsrekordet!
Jānis Lūsis kunde uppvisa en synnerligen förnämlig meritlista när han drog sig tillbaka. Förutom de båda världsrekorden hemförde han OS-medaljer i alla valörer och fyra EM-guld. Hans hustru, Elvira Ozolina var nästan lika framgångsrik som sin make och har sitt namn med i listan över världsrekord i spjut – dessutom guldmedaljer vid såväl OS som EM!
