Paavo Nurmi växte upp som en fattig bondpojke i Åbo. Han inspirerades att satsa på löpning när han läste om landsmannens Hannes Kohlemainens olympiska segrar i OS 1912. Nurmi var den förste toppidrottare som verkligen förstod värdet av systematisk träning. Hans järnhårda disciplin gjorde honom till 1920-talets löparkung. Nurmi var 24 år när han ställde upp på 10 000 meter i Stockholm den 22 juni 1921. Han hade vunnit OS-guld på sträckan året innan, självförtroendet var det inget fel på. Nurmi lovade att slå världsrekord på Stadion. Kraftigt regn hade gjort banorna tunga men det hindrade inte finländaren från att infria sitt löfte. I ett lopp med endast fyra deltagare gick han snart upp i överlägsen ledning. Nurmi höll ett anmärkningsvärt jämnt tempo. Från det 20e till 25e varvet hade han samma varvtider; 73 sekunder. De sista 400 meterna avverkade han på 66 sekunder och det nya världsrekordet var ett faktum; 30.40,2. Av bara farten hade Nurmi även slagit världsrekord på sex engelska mil denna gråa juniafton. Det här var bara början på Paavo Nurmis sagolika karriär. I OS i Paris 1924 vann han fem guld på sex dagar.! Världen trodde inte sina ögon. Ett sista olympiskt guld erövrades 1928 på 10 000 meter. Nurmi var löparnas konung och en tidning skrev att han överskred mänsklighetens gränser. Ingen protesterade.
Paavo Nurmi
Andra rekord
Jean Bouin
Fransmannen Jean Bouin var Frankrikes första framgångsrika långdistanslöpare.
Wilson Kipketer
Den 7 juli 1997 tangerade Kipketer engelsmannen Sebastian Coes 16 år gamla världsrekord på 800 meter.
Maj Jacobsson
Den 2 september 1930 förgyllde 20-åriga Maj Jacobsson Stadiontävlingarna med ett världsrekord på 80 meter häck.
Krigslandskampen i bandy
Den 11 februari 1940 var en kylslagen dag. Temperatur ned mot -20 grader. Ändå kom det gott om folk till Stockholms Stadion denna dag.
Hannes Kohlemainen
När Hannes Kohlemainen slog världsrekord på 5 000 meter i OS 1912 visste åskådarna att de hade bevittnat något som det skulle talas om i decennier framöver.
Inga Gentzel
Den 20-åriga Stockholmstjejen Inga Gentzel hade inte svårt att hitta motivation när hon den 16e juni 1928 gjorde sig redo för 800 meters loppet på Stadion.